I S L
A N D
2001.07.27-08.03
click photo to view with Lightbox
© NF Photos 2001
Fre 27/7
Jobbat halva
dagen. Sprang sedan för att inte missa allt för mycket motionspass. Packat
klart, fixat och ätit pizza. Lil kom 5 min för att säga adjö. Hon saknar ju en
redan innan man åkt. Janet var rätt hysterisk. Hon tappade sin nyckel och for
runt halva stan för att leta efter den. Bla ut till Tveta. Men de hittade den
sedan hemma. Det ska bli spännande att åka bort med det här hispiga gänget.
Kl 18.30
skjutsade Todde ner oss till SL i två omgångar. Bilen är ju liten så vi fick
inte plats. Vi tog pendeln till Märsta där vi byttte till bussen. Ibland undrar
man ju varför det aldrig blir färdigbyggt ute på Arlanda. Vi klev av vid
Terminal2 för att hämta pengarna vi beställt. Forex hade lyckats trassla till beställningen
men vi fick vår valuta efter en stunds
väntan. Sen strosade vi över till Terminal5. Ungarna fick lite hamburgare på
vägen. Man vet ju inte vad man får på planet så här dags på kvällen.
Det var varmt
i gångarna. Och jag tror aldrig jag sett Arlanda så tomt. De flesta butiker
hade redan stängt. Inne på Gaten försökte ungarna kolla vilka som skulle med.
Vi tror vi fick tag på en kille som låg på en bänk. Planet avgick i tid. Jag hade bett om fönsterplats men fick
mitten. Vi satt i alla fall på samma
rad. Flygtiden blev 3 timmar. Tidsskillnaden är 2 h. Vi åkte alltså 22.50 och
var framme kl 23.50 efter 3 h. Vi hade en lång och vacker solnedgång på väg
dit. Vi följde ju med den. Ungarna fick sysselsättning i form av någon
pysselbok.
Vi möttes av
vår guide, Oddný Gudmundsdottir, för
transport till vår övernattning. Det visade sig vare vindsrummet i en gammal
skola. Vi fick var sin madrass och sedan
släckte de. Men vi tände igen förståss. Man var ju tvungen att bädda och göra
sängbestyr. Toa och tvättrum fanns en trappa ner. Vi är 11 st varav ungarna och en till grabb
på 10 år, Magnus.
Sov sött.
Lör 28/7
Vi klev upp
vid 8-tiden då alla börjar vakna.
28/7 lö
Avfärd 9.18.
Vi gick upp ca 8.00. Det regnade när vi gick upp men slutade sedan. Efter
morgonbestyr o packning gick vi ner och åt vår frukost. Alla mådde bra. Att
bära väskorna alla trappor är lite jobbigt.
Oddny hämtade
oss och så bar det iväg. Ungarna placerade sig förståss på de första
bänkraderna. Vi åker lite österut.
1:a stoppet gjordes
i Pingvellir – Pingvalla vatn. Det var en lavaformation, ett stort flöde. Efter
genomgång vid Infotavlan gick vi upp på en höjd med vacker utsikt. Här fick vi
då en försmak på hur det kommer att bli att resa med dessa två barn i lavafält.
Man har hjärtat i halsgropen! För här är sprickor och dolda grottsystem.
Jättekul att gå på upptäcktsfärd Att man kan fastna avskräcker inte.
Vi gick ner
genom en klyfta i lavan. Oddny tog bussen ner till andra sidan. Nere vid lavans
slut kom vi till ett vackert vattenfall som gick under vägen. Efter
vattenfallet, nere på slätten, passerade vi kontinetalsprickan. Den låg
passande nog i strömmen efter vattenfallet. Ungarna tyckte att pengarna som låg
i vattnet var mycket intressantare än kontinentalsprickan. Jag fick lov att
plåta dom eftersom de inte fick hämta upp dom.
Oddny verkar
gilla ungar så det här blir nog bra.
Vi fortsatte
efter en stund ner till 2:a stoppet som var en kiosk med toa. Lämpligt att
fylla på kort, frimärken och frukt och godis.
3:e stoppet.
Nu kom vi till mitt favoritämne. Geysir-området. Det såg litet ut men var
större än väntat. Johanna tyckte inte om lukten så hon skulle först inte gå in.
Men vi fick in henne i alla fall. Sedan blev det förståss som förut. Håll i dom
så de inte går igenom i 90-gradigt vatten. På ett ställe fanns ett
”fotavtryck”. Det förevigade vi förståss med ett par riktiga fötter
runtom. Området var vackert. Man fick i
princip gå hur man ville. En del platser var dock avspärrade. Geysir själv var
pålitlig. Den sprutade med korta mellanrum. Janet stod en lång stund i backen
för att ta ett kort medan vi andra stod nere vid den. Det var så vackert när vi
stod med solen i ryggen. Det såg ut som om den sprutade silvergnistror.
I nedre delen
av området i gräsmarken, fanns bla annat en uppbyggnad som såg ut som ett litet
hus. De andra gick i förväg ner till
kiosken för Johanna var nödig. Själv drog jag ut på tiden lite. Är hellre kvar
än äter och handlar. Fast de hade en ganska bra souvenirbutik där. Köpte bara
en korv till lunch.
Efter lunch
fortsatte vi österut. Har sett en del får. De ser så gulliga ut. Som i en
välputsad reklamfilm. Inte så krulliga men yviga ändå. Och ser så mjuka ut.
Till färgen svagt gula.
4:e stoppet
var vid Gullfoss. Vi fick en promenad ner till vattenfallet. På vägen ner
hittade vi lite hästar som skulle hälsas på. Jag tog ett kort där släkten,
hästarna och en glaciär på var sin sida om motivet. På väg ner för trapporna
till platån kom jag efter. Janet och ungarna var redan nere vid ravinen. När jag
kom fram så jag såg stigen ner till fallet var de redan där. Synd att de var på
fel ställe. Om de varit lite närmare mig hade jag kunnat fotografera dom mitt i
fallets regnbåge. Den var verkligen snygg. När jag kom ner upptäckte jag hur
blött det var. Regnställ satt inte i vägen. Videon krånglade på grund av vätan.
Nere vid fallet var det så slipprigt att vi tog ungarna och gick tillbaka.
Tyvärr hade då solen gått i moln så jag fick inte min regnbågsbild. Janet och
Johanna köpte var sin liten häst i souvenirbutiken.
Efter
Gullfoss gick färden norrut upp emellan glaciärerna. Det blev mer fjälllikt för
varje kilometer. Det gick inte att köra så fort heller för vägen var inte
asfalterad. Jag tror inte vi kom mer än
ca 600 meter högt, men det blev kallare och kallare. När vi gjorde vårt 5:e
stop vid stenröset ”Turröse” var det riktigt kallt. Vi var inne mellan
glaciärerna och det fanns nästan ingen växtlighet. Men mycket sten. Här måste
alla stanna och lägga en sten på röset för god tur. Så det gjorde vi naturligtvis.
Fast varför man måste springa upp halvvägs uppför bergssidan för att hämta en
begrep inte jag i alla fall. Men ungarna hade väl myror i benen. De sitter mest
och spelar spel i bussen.
Nu tyckte
visst Oddny att det blev för långsamt för oss så hon övertygade Simon om att
han skulle läsa en saga för oss.
Vi åkte förbi
en del områden där de planterat lupiner för att försöka skapa lite jord. Sedan
stannade vi vid en utsiktsplats för att studera jökeln (6:e stop). De har satt
upp tavlor och en sorts kompass så man kan se riktningar. Stoppet blev ganska
kort pgav kylan.
Vi kom till
stugområdet vid 6-tiden. Det visade sig att vi kunde byta rum. Så vi fick ett
rum i huset närmast det lilla badet till ungarnas förtjusning. Vi hann inte ens
ta in grejorna och dela ut sängar förrän de var ute och badade i det varma
vattnet. Vi fick ett litet rum med sängar utmed väggarna. Det blev trångt, men
vi gick in alla 11. Ungarna blev lite putt för de inte kunde få de största och
bästa sängarna. Här måste man dela ut plats efter storlek.
Oddny fixade
käk medan vi andra badade. Marcus var lite för tuff och brände sig på handen.
Och katiga Johanna höll på att trilla ner på alla när hon balanserade på den
tunna kanten. Det var skönt i vattnet.
Det hade bara en liten aning av svaveldoft. Ungarna kunde väl simma ca 4
armtag. Större var den inte. Sedan kunde de ju gå på upptäcktsfärd i
vattenrännan uppför slänten. Mysigt. Fast kallt när man klev ur. Sedan tog jag
en snabb tur uppe i det aktiva området. Filmade lite men kameran är besvärlig.
När maten var
klar trängde vi ihop oss kring bordet och åt pasta med köttfärssås. Sedan blev
det lite tid att gå på upptäcktsfärd. Våra kära små skulle vänta på oss
men stack iväg med Magnus. Det fanns ett
gömsle i närheten som vi skulle leta reda på. Det var en fredlös som gömt sig
där. Janet och jag gick uppför brostigen. Men ungarna hade stuckit i förväg så
vi hade inte ro att njuta av källorna. Området är ju farligt. Så vi fick skynda
på för att komma ifatt dom. Nå vi hittade dom efter en stund. De hade
lokaliserat en grotta. Men vi fortsatte för att hitta mer. En kokgrop hittade
vi. Sedan gick vi tillbaka för det
började bli mörkt.
Tvätta oss
fick vi göra nere vid sanitetshuset. Sen sov vi sött allihop.
Sö 29/7
Upp kl 7 och
tog en snabb tur uppe bland källorna. Det finns en ilsken och en mörkbrun samt
en massa mer. Efter det tog jag ett snabb-bad som alla andra. Vi trängdes vid
frukosten och sedan packade vi. På Carinas begäran togs gruppfoton framför
bussen. Jag tog också en bild på ett monument de hade där. Två hjärtestenar i
en bur som symboliserade frihetens fångenskap.
Vi kom iväg
kl 9 för vidare färd norrut. På ett ställe kom vi till ett stängsel så Johanna
fick gå ur och vara grindflicka. Sedan fanns det flockar med får lite varstans.
Oddny berättade att man måste se upp så man har koll på tackan och lammen. Var
de på olika sidor om vägen fanns risk för krock. De är så söta. Ser ut som
änglafår. De lägger sig gärna i små hålor med gräskantöverhäng. Där är de skyddade
mot blåst och kyla. Här och där finns små områden med gräs. Annars är det kalt.
Några kullar var randiga i olika gröna färger. Det var testområden för att
prova olika gräs-sorters egenskaper. Man vill ju utöka åkerarealen.
1:a stop.
Utsikt över en konstgjord sjö. Sedan
blev det mera grönt ju längre norrut vi kom. Vi passerade en ”coral” där de
brukade samla in fåren och fördela dem på ägare. Ung som våra renar förr. Vi
stannande för lunch vid en affär i ……
2:a stoppet
blev vid en liten kyrka av torv i Varmahlid. Hette visst Vidimyrrarkirkja. Den
var väldigt vacker. Bredvid fanns en liten fors som var intressant särskilt för
ungarna.
3:e stoppet.
Vi lämnade av det unga paret. De skulle ut och åka båt. Vi andra skulle rida. 3
h blev det. Inte så jobbigt då eftersom några av oss, Carina mfl, var kompletta
nybörjare. Vi red ut på en slätt först.
Sedan, efter ung halva tiden, vadade vi över en grund flod. Vår guide, Halldor,
tog ett kort på oss alla fyra. Janet hade preppat sig rejält för att klara
turen. Jag red sist med Halldor. Han var jättetrevlig. Tyckte mycket om att
läsa. Helst sagor vad jag förstod. Tolkien, Potter SF mm. Till vardags var han lärare i
dataämnen. Marcus, som ju inte hade velat rida, skötte sig jättebra. Johanna
tröttnade efter ett tag. Hennes häst var lite arbetsam så Halldor fick ta henne på tygel. Jag fick
prova på tölt. Min häst var ganska bra på det. Det var en bekväm gångart. Jag
fick beröm för hur jag hanterade hästen. Blev nog lite stolt. Trots det ganska
mulna vädret fick vi bara en liten skur på oss.
Efter ritten
hade vi lite tid för ett hembygdsmuseum och sedan blev det färd till hotel
Bakkaflöt. Då var kl ca 1630.
Vi fick ett
jättefint rum med snedtak en trappa upp. Hotellet hade 3 små bad utomhus med
varmt vatten. Duschade och badade. Janet tuppade av ett tag så jag blev orolig.
Hon klarade allergin men blev tydligen lite utslagen av medicinerna. Gemensam
middag kl 1930 i matsalen. Vi fick soppa och lamm. Marcus visar sig
vara en riktig soppälskare. Lite svårt att torka handdukarna.
Må 30/7
Ungarna tog
ett morgonbad före en god frukost kl 8.
Avf kl 9. Vi arrangerade för valsafarin innan vi gav oss i väg. Den kostade
1660SEK.
Såg några
fina får och fick Oddný att stanna. Jag och ungarna klev ur för att fota.
1:a stoppet
blev sedan i dalen, Röindrankar(?) Hraundrangar, med en vacker flodbädd och spetsiga toppar
varav en var berömd. Egentligen är det lite knepigt att föreställa sig att allt
det här är vulkaner. Inte urberg.
Vi fortsatte
norrut till Dalvik för valsafarin. Vi hittade ett fik där vi fick oss lite
lunch. Det var gott. Samhället var inte så stort. En lite större by bara
omringad av vatten och snöklädda vulkaner.
Oddny
berättar mycket om sig själv när vi passerar hennes hemdomäner. Bla berättade
hon om sin gamla häst. När hon skulle skiljas från sin man skulle den gamla
hästen vara kvar hos exet på gården för att sedan till hösten gå till slakt för
den var sjuk. Sedan försvann hästen och var borta i 14 dagar. Då fick de bud om
att den gått till slakteriet och stod där och väntade. De lät den komma in.
Sedan var det
dags för valsafarin. Vi fick vänta ett tag på den. Alla moln hade försvunnit.
Det var skönt på båten och ganska snart siktade vi den första vikvalen. Sedan
dök dom upp med jämna mellanrum. Vi passerade
ett rätt sött litet vattenfall
också. Undrar om dom heter vikval för att de trivs i vikar?? Ju längre ut vi
kom desto färre blev de. På tillbakavägen hittade en grupp delfiner oss. Det var jättekul. De
gjorde precis som man kan se på TV. Simmande in under båten, vid fören osv.
Johanna som varit en aning sjösjuk glömde det strax. Vi var ute drygt 3 h. Till
Akureyri och hotellet kom vi sedan. Det låg inne i staden. En rätt kuperad
hamnstad. Vi fick eget rum nu också. Oturligt nog var det strömavbrott när vi
kom. Johanna & Marcus var ganska sura för att vi inte hade tid att gå till
äventyrsbadet som låg i backen. Men Janet o jag ville gå på shoppingtur och vi
hade inte så gott om tid. Det fanns en kyrka som hade över hundra trappsteg upp
till porten. Där brukade de hoppa jämfota uppför. Det var några sport-tokar som
höll på när vi gick förbi.
Det mesta
hade stängt när vi kom ner men 3 butiker med turistprylar var öppna. Jag
hittade en tröja och en almanacka. Och en bok. Det verkar inte som ungarna ska
ha några tröjor. De duger inte åt dom. De letar bara saker. Hittade lite
dockskåpskorgar till Lil. Johanna köpte ett halsband och Marcus en
prydnadsdelfin. Janet en tröja. Vår kontantkassa börjar ta slut så vi måste
snart hitta en bank.
Strömavbrottet
var ännu inte slut när vi kom tillbaka. Turligt nog hade vi ätit var sin glass
så vi kunde vänta ett tag på vår middag. Vi skulle ju ha vår medhavda mat idag.
Spagetti och köttfärssås. Klockan är nu 2150 och solen lyser fortfarande.
Janet var nere på bv och hade lite samkväm med de andra.
Ti 31/7
Frukost 8.00.
Idag blir det Myvatn. Avfärd med skolbussen kl 9. Vi åker längs kusten mot
öster.
1:a stop vid
ett litet vattenfall, Goda Foss, som var jättefint. Som ett litet Niagara fast gulligare. Det ingick
visst inte i turen egentligen, men alla stannar där ändå. Vi gick omkring på
lavan och hade det mysigt. Lite försiktig fick man ju vara för det var halt.
2:a stoppet
var när vi kom till ”fuskkratrarna”. De hade
kommit till genom att lava hade bildat stora gaskammrar som sedan säckat ihop.
Det såg ut som en mängd kratrar vid och i en liten sjö. Här kunde vi se ett
thermalt område med tvärs över sjön. Vi ska väl dit senare. Janet och ungarna
tillbringade rätt mycket tid i shoppen så jag gick iväg själv till att börja
med. Blev lite deppad ett tag. Man är ju nära naturkrafter här så
meditationsproblemen gjorde sig påminta.
Skutusta
(d)agigar, PSEB o crater
???
3:e stop. Vi
åkte på södra sidan om sjön. Där fanns en massa vassa lavastoder och ”grottor”.
Oddný stannade vid ett ställe där det hade format ett ”trevåningshus”. Marcus
och Magnus sprang ner förståss och klättrade mellan ”våningarna”. Lite osäkert
kändes det när man inte vet om det finns okända hålor.
4:e stoppet
var vid Dimmuborgir, en explotionskrater,. Ett vilt, svart och vasst ställe.
Mycket sprickor så man fick bara gå på anlagda stigar. Såg bla en vanlig
röksvamp. Johanna skulle förståss vara lite för nyfiken och tappade därför en
vante i ett hål. Simon hjälpte mig hämta upp den. Sedan hittade jag en grotta
stor nog att bo i Den hade tom en källare. Det fanns olika stigar. Vi gick den
gula.
5:e. Lunch
uppe vid Myvatn. Var inne på banken.
6:e.Vi for
vidare och närmar oss de thermala områdena. Vi tor av till höger och kom först
till ett orangefärgat område, Hverir. Johanna tyckte inte om lukten igen så hon
har ingen glädje av det. Konstigt att hon inte vänjer sig. Det fanns mycket att
se. Även en massa blåshål på distans. Jag blev sen till bussen förståss så
Oddny hotade att köra utan mig.
7. Den här
dagen blev intensiv. Nästa etapp gick till Krafla och Leirnjokur (?) Vilket
ställe. Vi fick en långpromenad ut på osäker mark. Ungarna skrämde oss lite för
de ska naturligtvis hoppa omkring där det finns risk för hålor. Vi passerade
ett område med fina färger på vänstra sidan stigen och en del lavasten på
högra. Bla hittade jag en ”rovfågel”-formad formation som jag plåtade Janet
på. Efter en varm liten sjö kom vi upp i
kraterområdet. Det rykte fortfarande efter sista utbrottet som, tror jag, var
1984. Tog ett litet prov på den vassa lavan. På andra sidan kratern sprang
Simon utför en brant. Det gick får uppe på kanten. Sen tog vi några kort. Det
sista vi passerade blev ett litet område med is. Tro det eller ej. Vi kastade
snöboll.
Tillbaka till
parkeringen togs vi ut på slätten i närheten. Oddny hade nämligen kommit
underfund med att Carina fyllde år så hon hade fixat ett litet kalas. Vi bjöds
på Isländsk specialitet, torkad stenbit och torkad kolja. Det var väl ok. Men kom det smakprov på ”surhaj” små vita
fyrkanter med seg konsistens. Det var väl inte haj, men någon sorts
specialtillredd fisk i alla fall. Inget gott. Till denna meny bjöds vi Brennvin
att dricka (Svarte Doide ?)
Efter en lång
dag kom vi till tältplatsen där de inte ville känna igen oss. Påstod att vi
inte hade bokat rum så vi fick vänta ett tag. Vi fick i alla fall rum i några
röda baracker. ”Containern”. Vi fick ett eget rum även om det var lite
primitivt med enkla våningssängar. Packningen tog vi in genom kortsidan en
halvtrappa upp. Det var svårt att komma fram till ingången. En söt hund låg
där.
Vi hade en
halvtimme på oss tills vi skulle gå till middagen. Oddny ”liftade” med en
chaffis hon kände i en annan buss så vi blev lite tidiga. Vi fick osthamburgare
och de andra fick fisk. Sen fick Carina en tårtbit.
Sedan
avslutade vi dagen på puben nere vid torget där vi trängde ihop oss runt ett
bord. På puben fanns också Göran Kropp och hans mor till Marcus och Carinas
förtjusning. (en extra fördelsedagspresent). Marcus fixade en massa autografer
från GK. Det blev rätt sent innan vi tog promenaden tillbaka. Duschade och
somnade sött. Ungarna låg överst, förståss. Nu såg man nackdelarna med de nya
sovsäckarna. De är så hala att Johannas gled ner
On 1/8
Jag gick upp
tidigt för att åka till en grotta. De andra drog sig kvar i sängen för att så
småningom rida en tvåtimmarstur. Jag tog mitt regnställ och gick först till
tältplatsens expedition där jag fick en tidig frukost. Sedan gick jag ner till
kiosken och väntade på en minibuss. Efter att hämtat upp en del folk, 5 till,
vid deras expedition så for vi, 830,
iväg upp mot DimmuBorgir. Tog sedan av ut i vildmarken för att komma
till Hverfjell. Vi åkte längs dess fot. Det var en ganska slät sida på fjället.
Man kunde se stigar upp till toppen. Jag satt i framsätet på vägen dit. Vår
guide, Illugi Már Jónsson berättade att
grottan troligen är 3800 år gammal. När vi passerat den kom vi ut på vildare
mark. På vägen bort mot Hvanfjell passerade vi en liten stensättning och Illugi
berättade en saga med anknytning till den. Från den platsen kan man se bort
till Myvatn.
Det var ett
nattroll och en bonde som båda fiskade i Myvatn. Bonden tyckte trollet tog för
mycket fisk så en dag fortsatte bonden och hans kamrater att fiska hela natten.
Trollet ville inte fiska så länge de var kvar. På morgonen fick hon så brått
att få fisk så hon nästan fick sol på sig. Hon slängde båten över huvudet som
skydd och sprang uppför berget, men halvvägs träffades hon av en solstråle så
både hon och båten förvandlades till sten och där på berget ligget de
fortfarande. Tyvärr fick jag ingen bild på båtfören, det var den man såg.
Vi rundade
bergsfoten och parkerade på andra sidan Hverfjall. En vinglig tur må jag säga.
Tur att bilen var av jeeptyp. Ibland lutade vi säkert minst 30 grader om inte
mer. Jag passade på att kissa bakom lite snår. Vi tilldelades varsin hjälm och
sedan gick vi till fots över det skrynkliga lavafältet. Efter ca 25 minuter kom vi till ett hål i
marken. Det var visst Illur som hade hittat grottan en gång. Vi klättrade ner
på en stege till bottnen. Där hade de stövlar. Tyvärr var det lite ont om små
storlekar så det blev ganska rymligt i dom. På med hjälmen och koll av lampan.
Vi gick in i
grottan, vid en avsats på ca en meters höjd fick vi klättra upp en och en och
åla oss in genom ett litet hål. Hade vi inte haft guiden med oss hade jag
aldrig i livet gjort det. Jag tyckte det var trångt trots att kamera och väska
hade gått före in. Hur var det då för männen som var lite större än jag? Väl inne var det ganska rymligt. Illur gav
oss instruktioner om hur vi fick gå osv. Det här är ju en isgrotta, inte
kalkformationer och vi måste undvika att ha sönder istapparna. Vi tog oss
uppför första ”backen” med hjälp av ett rep vid sidan. Det var vackert därinne,
och slipprigt förståss. Jag undrade varför guiden hade en oljelampa för
belysning. Ger ju onödigt mycket värme. I alla fall, längst in, så långt vi
fick komma alltså, fanns en rätt tjock pelare i mitten av en liten sal. Där
fick vi sätta oss ner och släcka våra lampor på hjälmarna. Då fick man se vad
MÖRKT verkligen var. Sedan tände Illur en lampa bakom pelaren så det blev en
magisk belysning. Han demonstrerade grottans kända utsträckning genom att krypa
iväg själv så vi fick höra hans röst lite här o där. Hittills hade de
utforkskat 4 våningar. Turister fick dock inte komma längre än vi var. Så var
det bara återvägen kvar då. När vi hade halkat ner för sista branten med hjälp
av linan så fick vi skriva in oss i gästboken. Grottan var ju öppen för första
säsongen så det hade inte varit så många där än. Det fanns i alla fall en myt
som väl antagligen guiden skapat. Isstoderna var älvor som förvandlats till is
när människorna kom dit.
På återvägen
hoppade jag av vid ridhuset för att vänta på Janet och ungarna. De borde ha
varit där när jag kom, men de blev sena iväg så de kom inte förrän 1430.
Vi gick vägen
ner till affären och handlade dricka, rulltårta mm. Sedan gick vi ner till
strandkanten och hade picknic. Det såg ut som en liten strand men vi kom inte
ända ner för det var något mjukt och vattensjukt så vi fick stanna över den
kanten. Sedan gick vi upp och duschade och jag sov en liten stund. Ungarna
hittade den svenska hunden som dom lekte med.
Middag uppe i
hamburgerbaren. Det började regna när vi gick upp dit. Lars och Gunilla, som
varit på egen dagsridning dök upp sent omsider. Oturligt nog hade jag inte
tagit med kameran, när en praktfull regnbåge visade sig. Den var dubbel och
lutade sig nästan lodrätt upp med en sekundär dubbelbåge av samma utseende.
Antagligen pgav att vi var så lågt norrut. Gjorde i alla fall en skiss på det.
Vi fick friterad kyckling och glass. Riktigt gott. En påbörjad namnlista
försvann spårlöst. Regnbågen fanns när vi gick ut och hela vägen till
sovenirshoppen. Jag tyckte de skulle köpa tröjor men Macke strulade så det blev
inget.
To 2/8
Frukost kl 7
näst sista morgonen. Avfärd i bussen kl 8 för en lång tur. Frukosten som avåts
i matsalen var god och vi fick även med oss lunchmackor.
Vi började
med att åka öster och sedan norrut.
1:a stop vid
ett berg, Herdubreid.
2:a kom vi
till Dettifoss. Det är ju väldigt berömt men jag tyckte att det var grått och
trist. Det gick genom en mörkgrå canyon. I och för sig magnifik, men ändå. Vi
missade lite utsiktspunkter på nordsidan då det blev mycket dimma. Men nere vid
stranden kunde vi stanna och gå ut på en kullerstensliknande kustremsa. Hittade
en del drivved och någon sorts vit torkad växt som jag tog med mig. ”Salt
vatten i tång” har jag skrivit. (?) Åter i Akureyri tog vi lunchstopp. Vi satte
oss i en liten park och åt medhavd
dricka och smörgås. Sedan köpte vi glass och gick upp på stråket. Jag köpte ett
klockarmband då mitt gamla tagit slut. Till ungarna var sin Harry Potter
ryggsäck. Men köpta i olika affärer då den första bara hade en.
”Tekniskt
stopp” som Oddny kallade det hade vi vid Varmahli där vi red första gången.
Halv sju stannade vi i Botgarnes för att käka pizza. Södra Island har en 6m
skillnad mellan ebb och flod. Folk var trötta och sov mest så jag satt framme
hos Oddny. Utom när jag satt hos Johanna. Vi åkte igenom en 6km lång tunnel
under en fjord, Hvalfjördur. Till vandrarhemmet kom vi 2030. Vi fick
dela på 2 rum.
Vi tog en
promenad ner till stan. Den är mysig men luktar fisk. De flesta av de andra
stannade på en pub men vi gick tillbaka. På återvägen hittade vi ett stort nät
att klättra i.
Fr 3/8
Oddny hämtade
oss 1030 för den sista turen. Vi åkte på sightseeing i stan. Vi kom
till ett torn där vi kunde gå upp. Där hade de en konstgjord geiser som var
rätt kul. Och tog sedan vägen till Blå Lagunen som ligger på väg till
flygplatsen. Jag tror faktiskt Oddny fick lite avskedsnoja. Blå Lagunen var
skön att bada i. Men det tyckte inte Johanna. Det var lite för salt för hennes
exemklådiga ben. Hon hittade dock en liten bassäng inomhus hon kunde bada i.
Sedan kom den
absolut sista turen i den magiska skolbussen. Till flygplatsen. Vi taxade ut 1700
lokal tid. svensk tid 1900. Hemma på ARN var vi strax före 10. Todde
mötte oss så vi kom hem skapligt till ett mörkt, regnigt Södertälje.
Hemma igen
